20130627-205444.jpg1. En tjej som är ganska så glad i sig själv! 2. Kaffedejt 3. Okaxiga ben efter ett hårt pass! 4. Happy tjej med Happy meal ♥

Oj, nu är jag trött!

Jag var ju iväg på ”blinddate” innan och så bra det gick! Det var inte tyst en sekund tror jag, man har mycket att prata om som svenskar, gravid (inte jag som är gravid bara för att göra det klart!) och mamma haha! Super mysigt verkligen och vi bor bara en gata ifrån varandra så det blir nog fler dejter på oss!

Sedan åkte jag och Ella (och Vilma) till Toys R’ Us, för efter tio dagar med äckel-medicin utan de minsta gnäll så förtjänar man en leksak! Herregud, ni skulle bara veta vilken stjärna Ella är alltså! Så hon valde komiskt nog en doktorväska haha och hon vet ju precis hur man ska använda allt med. Och så åt vi på McDonalds, en fin dag med en glad tjej! Min älskade lilla stora tjej ❤

20130511-110900.jpg

Vi satt och åt sen frukost (joda jag har varit vaken sedan klockan fem och har redan hunnit äta både en och två gånger ;) ) jag och Ella och plötsligt sa hon att hon ville lägga sig och när jag kikade in i hennes rum fem minuter senare så sov hon? Och Vilma somnade precis på balkongen och Jonas jobbar, så här sitter jag i min ensamhet helt plötsligt haha! Egentligen borde jag med sova för jag är faktiskt lite mosig i huvudet eftersom att jag kom i säng sent, har ammat i natt och klockan fem tyckte Vilma att det var morgon och klockan 5.40 så hade Ella med sovit färdigt. Men jag är så dålig på att sova sådär mitt på dagen.

Vi tar en kaffe i stället, ja men det gör vi!

Flygmaskin

Min kloka och smarta lilla tre, snart fyra åring frågar väldigt mycket om döden. Det är ju inte helt lätt att förstå vad död är och för mig som mamma är det ännu svårare att förklara.

I söndags kväll när vi låg i sängen så frågade Ella vart vi tar vägen när vi dör? Jag förklarade att vi ligger i en liten ”eske” (låda) på kyrkogården och så får man en sten som det står ens namn på och så kan man gå och lägga blommor och tända ljus vid den stenen och tänka, prata och minnas den personen.

Men hvem ligger i esken? Kan vi se den esken? Hvem får vi steinen fra? Hvem gir oss den? Hvorfor får vi en stein? Har vi en pute(kudde) i esken? Men vi kan jo ta med ett teppe(täcke), sån at vi ikke fryser! Hvorfor ska vi ligga i en eske? Hvilke er de som dør? Hvorfor dør vi? . . Jaa tusen frågor och väldigt svårt att svara på tycker jag, på ett så bra och ”pedagogiskt” sätt som möjligt. Men så kom jag på att det kan inte vara helt lätt att förstå när man aldrig har varit på en kyrkogård så jag sa att vi kan gå dit på torsdag när hon är ledig ifrån dagis. Tanken är att få gå dit och visa hur det ser ut och förklara, eftersom att vi har en väldigt fin kyrkogård precis i närheten av där vi bor. Men så ska det regna i morgon och då känns det så ”opassande” plötsligt. Jag vill hellre gå dit när solen skiner och hon kan få se hur fint det är, jag vill inte att hon ska få uppleva det som något skummelt.

Jag tycker att det är så svårt, sedan jag själv fick barn så tycker jag att tanken på döden är så otroligt jobbig. Jag har bara fått uppleva ett dödsfall i hela mitt liv och det var naturligt och fint när min farmor gick bort för fyra år sedan men oavsätt, det är en människa i min närhet som försvinner. Så tanken på att fler i min närhet ska gå bort är så jäkla jobbig. Jag vill verkligen inte.

Djupa tankar på en solig onsdag. Men ibland måste man bara det. Oavsätt så får jag se hur det blir med att visa Ella kyrkogården i morgon, tror hellre att jag väntar tills solen skiner så att det kan få bli en ”finare” upplevelse för henne. Min älskade lilla Ella ♥

Jag fick uppleva något så fint idag, i alla fall ur mina ögon.

Ella har varit så otroligt snäll storasyster sedan dag ett! Hon är väldigt noga med att få pussa lillasyster hej då när hon ska till barnehagen och Vilma är också den av oss som får puss och kos först när Ella kommer hem igen. Hon är väldigt snäll och kärleksfull. Men sedan någon vecka tillbaka så har det verkligen kommit fram syskonavundsjuka ifrån henne, med all rätt, det kan inte vara helt enkelt att plötsligt behöva dela med sig av sin mamma och pappa.

Men det är så klart svårt för oss att veta hur vi ska reagera och hantera olika situationer, för att det ska bli ”rätt”. Men idag så hände det något så fint.

Jag bytte blöja på Vilma och Ella stog jämte på sin pall och såg på och så plötsligt klappa Ella till Vilma på låret (inte hårt men oavsett ingen snäll klapp och inget jag tycker är ok) varpå jag sa ”man får inte slåss” och Ella svarade ”men jeg vil det!”. Efter någon minut så kastade Ella iväg sin snutte Elli och jag frågade varför och Ella svarade ”Jeg liker ikke Elli”. Jag plockade upp Elli och gav henne till Ella och igen sa hon ”Jeg liker ikke Elli” och kastade iväg henne. Jag förstod att det egentligen inte var Elli det var fel på utan något helt annat så jag blev färdig med Vilma, gav Elli till Ella igen, gick ut och la Vilma i babysittern och gick sedan tillbaka till Ella som igen hade kastat Elli på golvet. Så jag plockade upp Elli igen, satte mig mitt emot Ella och gav henne Elli och frågade Ella vad det var. Hon tittade på mig och sa ”Jeg liker ikke att Vilma kom ut fra magen din.”

Och hur konstigt det än låter så gjorde det mig så jäkla glad, att Ella äntligen klarade att sätta ord på hur hon känner, det var så otroligt fint att få höra. För jag vet och märker att hon verkligen brottas med så mycket känslor just nu. Att säga att hon inte tycker om Elli var ju bara för att få min uppmärksamhet. Och för hennes del så vet jag att det också var skönt för henne att äntligen få säga det, och att jag svarade att det är helt okej att känna så. Det är viktigt att hon vet att hon fortfarande är precis lika älskad även om hon måste dela på oss och det gör mig glad att hon kan säga ifrån om hur hon känner. Även om hon i nästa sekund överöste Vilma med pussar och kos igen.

Det är så häftigt tycker jag, att man kan vara så liten men ändå känna så mycket. Samtidigt som det är så jäkla svårt att veta vad man ska svara och reagera ibland, det är så otroligt mycket som rör sig i en 3,5 årings lilla huvud och väldigt svårt att veta om man alltid gör rätt.

20130315-205211.jpg
Vår lilla trollis som idag nog tyckte att det var ganska skönt att få åka till stugan tillsammans med mormor och morfar utan lillasyster ❤

tandis Världens duktigaste unge idag!

Första tandläkarbesöket för fröken 3,5 åring idag och det gick precis hur bra som helst, satt där och gapade som att hon inte hade gjort något annat i hela sitt liv haha. Men det är dags att börja med Mission-sluta-med-nappen nu.

Bahh vet inte helt hur det ska gå för den sitter liksom fast i munnen så länge hon är hemma. Men vi bestämde att i morgon när hon vaknar så ska hon lämna napp och Elli (hennes koseelefant) i sängen och så ska dem ligga där tills hon lägger sig för att sova igen. Vet inte om det är så smart att ”trappa ner” eller om man bara ska sluta helt? Men det känns mest rätt att vi tar det bit för bit så att säga.

Vi pratade nämligen lite om det på väg hem ifrån barnehagen om hon ville ge napparna till tandläkarn, julenissen, påskharen, barnen som inte har någon napp (dem gav nämligen leksaker till barn som inte hade leksaker i jul) eller Tingeling (ni vet älvan i Peter Pan?) men hon svarade ”jeg kan spara på dem” . . Så vi får se hur det här kommer att gå.

Men en sak är säker och det är att jag verkligen ska försöka så att inte Vilma börjar med napp just på grund utav att jag såg hur Ellas tänder hade ”böjts frammåt” allaredan nu när hon bara är tre år. Men än så länge så går det fint eftersom att Vilma absolut inte vill ha napp.

Annars då? Nä men jag har väl gått en mil idag och gjort världens godaste Broccolisoppa och så där . . Jooomensååattee!! Vet inte vad som har hänt med mig, eller jo det vet jag men det tar vi i ett annat inlägg.

utsiktSliten på världens bästa plats, Utsikten på Ekeberg!

20130211-132904.jpgDet var ju inte så här vi skulle starta veckan. Jag är hemma med två små troll idag, ja det minsta trollet är jag ju alltid hemma med men inte det största.

I torsdags var Ella på det värsta humöret hela dagen, i fredas var det bra men hon åt ingen kvällsmat utan la sig i soffan vid 18.30 och somnade. På natten sedan spydde hon lite en gång och var sedan småfebrig och utan matlust i lördags. Igår var allt som vanligt igen och hon åt bra men så i natt så spydde hon en gång igen och nu är hon småfebrig och slappar i soffan. Förstår inte helt vad det är hon har fått?

Och medans Ella och Jonas bäddade ner sig i soffan i natt så låg jag i sovrummet med Vilma som hade världens krångligaste mage. 02.45 vaknade hon och åt och krånglade så att jag var tvungen att ta upp och rapa henne flera flera gånger, vilket jag inte brukar behöva på nätterna. Hon små gulpade (små spyor som bebisar alltid gör när dem har ätit) ovanligt mycket och plötsligt kom en kaskad spya och så där höll det på till halv sex eller något i morses. Jag tror inte att hon är magsjuk men så här har hon aldrig varit på natten så jag hoppas bara att det var något tillfälligt.

Vilma är helt som vanligt nu men Ella är som sagt slö men har ändå lite matlust men hon säger att hon har ont i magen :/ Åh vad jag önskar att jag kunde ta alla sjukdom. Det värsta som finns är sjuka barn, det gör verkligen ont i mammahjärtat!

20130206-185230.jpgTvå av två sovandes i Ellas rum efter att jag läst saga, eller Vilma sov redan när jag började och Ella somnade så fort jag började läsa ungefär ❤

Det är verkligen annorlunda att ha två barn när det gäller både morgonar och kvällar när man har dem ensam men den som sätter flest käppar i hjulet är Vilma haha det är hon vi måste anpassa oss till och planera efter eftersom att hon äter varannan timma. Som i morses åt hon och var färdig vid 6.30 och då vet jag att det är dags för mat om max två timmar igen så där i mellan var det jag och Ella som skulle göras i ordning, kläs på, sminkas (haha ja hon tar alltid en pensel utan smink på och ”sminkar sig” när jag gör det), äta frukost, laga matpakke och packa barnehage säck. Så var klockan 8 och Vilma fick mat igen.

Som tur var kom mamma och hjälpte till sedan och tog på Ella medans jag hade styr på Vilma. Så medans jag körde Vilma i vagnen drog mamma Ella i pulkan till bussen och jag kan säga att det var lyx att ha mammas hjälp och sparade mig på energi.

Men Ella är otroligt flink och har än så länge inte ställt till någon scen som jag hade trott att hon kanske skulle kunna göra, jag menar det kan inte vara helt lätt efter 3,5 år att behöva dela med sig av sin mamma och pappa helt plötsligt. Hon är verkligen världens snällaste när det gäller hennes lillasyster och hjälper till och ger Vilma enormt mycket pussar och kos så jag hoppas verkligen att det håller i sig ❤

20130206-191157.jpg

Innan hade Ella alltid tofs, tofsar, flätor eller vad det nu kunde vara men nu har hon en egen vilja och det är inte så ofta vi får lov att sätta upp det längre. Om hon ska göra något med håret så ska hon göra det själv och då tar hon oftast på sig en prinsesskrona, som i morses, ”Jeg ska pynte meg litt jeg” ;)

Men så ibland får jag lov, som nu. Det blev två inbakade flätor som jag sedan flätade ihop på ena sidan, så söt! Den där lilla nacken alltså, den skulle jag nog kunna äta upp!

 

20130101-221203.jpg20130101-221152.jpgGott nytt år på er! Jag hoppas att ni hade en fin afton igår och inte mår helt pyton idag?

Det blev en lugn och mysig nyårsafton för våran del då vi åkte till bestisfamiljen igår kväll och bästisarna höll låda otroligt länge, Leni somnade 23:30 och Ella 23:55 så dem missade tolvslaget men det gjorde nog inte så mycket ;) När vi åkte hem vid halv två i natt så höll sig Ella vaken (visserligen bara en tur på 10 min) och vi alla tre somnade gott sedan vill jag lova, 9:30 startade vi dagen idag och det var helt okej! I tillägg har Ella inte varit det minsta gnällig som jag faktiskt hade räknat med när hon annars är van vid 12-13 timmars konstant sömn. Så man kan väl inte annat än säga att vi hade ett fint slut på 2012 och en lika fin start på 2013!

Idag har vi gjort i ordning det sista här hemma, julen åkte nämligen ut i söndags men det är ju inte bara bara att ta ner julen och upp med det som annars står där, i tillägg så vill vi ha allt klart till mini kommer. Så plötsligt var hela lägenheten full av hängade sofftrekk (kommer inte på vad det heter på svenska, sofföverdrag?), soppåsar med skit, sopsäckar med rensade kläder som ska skänkas och ting och tang som ska upp på vinden (och Fellan, i vanlig ordning så har jag rensat lite till dig med ;) ) och det enda som behövs nu är en sväng med dammsugarn annars är det så fint här hemma nu.

Så med andra ord är vi redo för ett nytt år, nu är vi ju till och med på rätt år så lillasyster är välkommen precis när som helst ❤

20130101-221258.jpgI vanliga fall brukar vi köpa kungsgran men i år blev det vanlig gran och som ni ser så var det var sista gången vi köpte vanlig gran haha!

Från oss alla 3½ till er alla, i år orkar jag inte skicka julkort med vanlig post så ni får det helt enkelt här! Varenda en av er är värda att få ett julkort oavsätt om ni är vänner, bekanta, bloggkompisar eller bara nyfikna, ni följer ju mig trots all dålig blogging i tillägg så når jag nog ut till fler denna vägen än med vanlig post haha ;) Så här får ni årets julkort (sååå 2012 att göra det över bloggen), ha en fin jul hela lilla klicken här inne och kos er massor!

 

20121215-171704.jpg

Oi min kropp har verkligen blivit Agda 97 år denna veckan, aj aj aj! Men oj oj oj vad glad jag är som inte har haft det så här hela graviditeten som en del faktiskt får. Att detta kommer tre veckor före termin/bf är ju inte annat än normalt och helt okej även om det gör förjävla ont i både bäcken och mage ibland.

Åh så glad jag blev nu när Jonas kom hem, jag höll på att däcka och är verkligen världens tråkigaste mot Ella, även om världens sötaste unge säger ”det er ikke kjedelig med deg mamma, jeg syns ikke det” kjedelig=tråkig ;)

Så nu springer dem runt här hemma och ska plocka blåklockor(?) Haha! Som sagt fantasin är det absolut inget fel på hos fröken!

20121210-222538.jpgSe vad vi vaknade till i lördags, så sjukt fint!

Det blev en ganska lugn lördag eftersom att natten var så där, alltså egentligen helt normal för oss med små barn ;) Både småtrötta barn och vuxna men det blev en tur till Sportshopen, småttingarna+Jonas fick leka av sig i ”hoppeloppeland” och jag som inte har varit i Sportshopen sedan i somras såg massa fint åh jag har sån lust att köpa träningskläder (även om jag absolut inte behöver), dem har ju så mycket fint! Men det blev ”bara” en vattenflaska och ett tjockare lager med ull till Ella och lite vantar, strumpor, mössor och pannband till mig, behövliga saker med andra ord.

Igår blev det en tur till Nordby, vi handlade massa mat och andra nödvändiga saker (typ 348 lådor med amningsinlägg haha) eftersom att vi inte vet när det blir Sverige tur nästa gång, galet att tänka på att nästa gång vi åker till Sverige så är vi fyra ❤

En lugn och mysig helg helt enkelt. Kul att få vara tillsammans allihopa och att det går så bra med Ella och Leni, även om dem ibland går oss alla på nerverna med sitt syskonbeteende ”Leni gjorde sånn, Ella sa sii, jeg hade den, hon tok den av meg” haha ;) Precis så det ska vara tänker jag med två tre åriga bestekompiser, oavsett är det otroligt att se hur kul dem har och vad dem hittar på!

Tack bestisfamiljen för en tiptopp helg!

Är det inte helt galet hur nära det är nu? Jag är idag 35+3, alltså 35 veckor och 3 dagar på väg och inne i vecka 36. Bara 4 veckor och 4 dagar kvar om jag räknar ifrån första dag i sista mens, räknar vi från ultraljudet så är det en extra vecka, men jag hoppas på att lillasyster håller sig till första datumet och inte går över tiden ;) Sedan kan det ju hända att hon kommer tidigare, vilket jag inte hoppas, jag vill verkligen ha det där 2-3 veckorna att vila upp mig. Jag börjar känna att det inte är långt kvar nu, har fått en smärta som kan liknas vid att få en kniv upp i mellan benen, alltså väldigt oskönt, men ett tecken på att vi börjar närma oss de där 40 veckorna i alla fall.

Jag har haft sån tur som har kunnat jobba hela vägen, det har så klart varit otroligt tufft en del dagar då jag har jobbat för två personer sedan augusti och kroppen verkligen har känt av det, men jag har bitit ihop för jag är inte den som är den och sjukskriver mig i första taget trots att jag har haft otroligt ont i både mage och rygg en del dagar. Men jag vet också vart mina gränser går och har så klart inte utsatt mig för mer än det jag klarar, jag har balanserat det väldigt bra. Och jag är stolt över att jag har gått runt och jobbat 200% i 36 veckor med det där lilla livet som snart ska komma ut.

Och det börjar kännas lite skummelt nu faktiskt, att vi snart har en till liten här som ska ha massa uppmärksamhet. Jag är spänd på hur det kommer att gå med Ella och lillasyster. Ella är väldigt känslosam, kärleksfull och väldigt glad i små barn och jag har inte den minsta tron på att hon kommer att bli världens bästa och snällaste storasyster men jag undrar så klart hur det kommer att gå med svartsjukan när det inte är henne allt handlar om längre. Samtidigt är jag så glad att hon är så så pass stor som hon är, hon förstår, vill ha förklarat, kan ta på sig och vill väldigt gärna hjälpa till och så klart kommer det att vara en stor lättnad. Men det är ju också alla andra rutiner som ändras, en som ska bytas blöja på, en annan som ska på toa, en som ska ammas, en annan som ska ha frukost, påklädning av två och så natta tiden så klart. Men man kommer så klart in i det och kommer inte att komma ihåg hur det är att bara vara tre, men till en början blir det nog en väldig omställning men som tur är pratar både jag och Jonas om det redan nu och det är det viktiga, att vi håller ihop i alla fall!

Och så klart tänker jag mycket på vad det är för en liten som ligger där inne, kommer hon vara lik Ella med ljust hår och blåa ögon? Kommer hon har vara lika fantastisk på nätterna som Ella var? Undra om dem kommer att bli lika på sättet Ella och lillasyster? 1000 frågor som jag kommer att få svar på om inte allt för länge.

Åh vad vi längtar efter lillasyster nu men som Ella säger ”Først kommer julenissen, sedan kan lillesøster komme!” ;)

Något som är lite smått galet är att jag om inte allt för länge kommer att se ut så här

Jag vet inte exakt hur långt jag var här för dem bilderna ligger i min gamla dator men det var cirka en vecka innan Ellabella kom till världen i alla fall för jag kommer ihåg att jag fick den telefonen då. Men det känns heeelt crazy att jag kommer att vara så stor och denna gången blir jag säkert ännu större med. Och vad jag kommer att sakna den här magen, känna allt liv och lyckan det ger av att gå runt och bära på sitt (andra) barn. Att vara gravid är så mycket på en och samma gång, allt man går igenom med kroppen, känslomässigt, illamåenden, trötthet och massa fantastiska dagar där emellan. Det är så fint och jag längtar så till första gången Ella får träffa sin lilla lillasyster ♥

© 2013 Malin Suffusion theme by Sayontan Sinha