Den där magkatarren har verkligen tagit all min energi i det sista. Även om jag inte har haft mega ont hela tiden så har jag haft ont och jag har varit otroligt trött, precis som att jag vore gravid igen (men det vet jag att jag inte är, så kul ska vi inte ha än haha), som en zombie blir jag ibland, noll energi och då kan jag i tillägg inte dricka kaffe eftersom att det gör det hela värre. Jäkla skit.

Men så är det så typiskt mig, jag kan gnälla för småsaker men när jag väl får ont så är jag som värsta stålmannen och bara väntar på att det ska gå över. Typ som när jag har fött barn, jag skulle kunna göra det hundra gånger om om jag nu hade orkat att vara gravid i nio månader varenda gång, den smärtan att föda är pice of cake (även om jag inte var så kaxig när värkarna var som värst och bad Jonas att påminna mig om att jag aldrig ska göra det igen ;) ). Och som nu, jag har nästan haft konstant ont i magen i över en månad men så bara väntar jag ut det. Nae dags att ringa doktorn så här kan jag ju inte ha det!

Tråkigt inlägg va? Haha men bloggen blir bort prioriterad när jag inte mår tiptop, man kan inte vara bäst på allt hela tiden. Nae nu ska jag göra klart mina två favoritövningar (eftersom att mini vaknade i slutet av passet), höftlyft på fitnessboll och plankan! Som sagt efter en månads uppehåll på grund utav magen så är det kul att komma tillbaka, Fitnessbollen & min rosa matta är mina bästisar igen!

IMG_2429Bilden är nästan ett år gammal som ni ser, egentligen fyller Vilma ett år idag ;) Men det jag ville visa är magen som jag bland annat jobbar med att få tillbaka, pepp!

Vilma9 januari 2013 kom Vilma, 3790 gram och 50 centimeter lång ❤

 Och så kom hon, bara några timmar efter mitt senaste inlägg, jag tippar på att det var min lilla tur ut och all min kockilering som satte igång allt. Och fort gick det med!

Jag blev otroligt trött efter det inlägget så jag gick och la mig i sängen och tittade Prison Break och somnade mellan 17.30-18.00. Och eftersom att jag hade ont i både mage och rygg så duschade jag länge och la mig i sängen sedan. Vid 22.30 så började jag få mer ont i magen och ryggen så jag började räkna mina värkar men så somnade jag och vaknade igen vid 00.45 och då gjorde det mycket ondare och värkarna var regelbundna. Vid 01.35 hade jag så ont att jag väckte Jonas och bad han ringa till min bror. Jag sa till Jonas ”vattnet har inte gått så jag vet inte om vi ska ringa, tänk om det inte händer något och Putte måste åka hem igen” precis då gick vattnet haha och det sjuka var att det gick exakt samma tid som när Ellas vatten gick, 01.38! Så då ringde vi till sjukhuset som sa att vi skulle skynda oss in.

Putte kom med taxi (för att passa Ella) och 02.40 åkte vi till sjukhuset, jag var hel-lugn och skällde på Jonas som körde lite för fort ”jag känner min kropp, det är lugnt, du behöver inte köra så fort!!!” haha stackars J! Vid 03.00 var vi framme och Jonas fick köra mig i rullstol till fødeavdelningen (haha) där jordmor tog emot oss.

Jag fick lägga mig i ett rum så att hon kunde kontrollera hur långt jag var på väg, hjärtljud ifrån mini, värkarna och sånt där. Och då hade jag så sjukt ont att jag inte visste vad jag skulle göra så dem körde mig till ”föderummet” och där fick jag lustgas och då var jag in heaven och helt gången så då var det bara att köra på.

04.07 kom Vilma till värden efter världens snabbaste och finaste förlossning, 2,5 timma från att vattnet gick till hon var ute och en sak är säker och det är att det inte finns något häftigare än att föda barn!

Och Jonas var så jävla grym, jag är så stolt över honom för det kan inte ha varit helt lätt att veta hur han skulle bete sig, men precis som när Ella föddes så var han världens bästa stöd!

Detta var i korta drag utan massa detaljer, just för att det är privat. Men sorry för att ni har fått vänta men jag har verkligen bara njutit varenda minut och plötsligt blev dem där minuterna till tre veckor ;)

 Idag har det gått 40 veckor, det är helt galet. Jag minns fortfarande första dagen då jag visste att jag var gravid och då kändes det som att det verkligen var en evighet tills denna dagen. Men nu är vi alltså här och det har gått så sjukt fort!

7 januari är som sagt räknat ifrån första dag i sista mens, det datumet jag har gått efter, just eftersom att jag vet när mini blev till. Men enligt det första ultraljudet i vecka 19 så har jag termin/bf 14 januari och då räknar dem utifrån bebisens storlek, alltså en vecka fram. Så det är i alla fall max 3 veckor kvar tills vi får träffa våran efterlängtade lilla skatt men förhoppningsvis så kommer hon tidigare. Så som min kropp har tränat inför det här varenda kväll och gett oss falska förhoppningar så tycker jag att det inte är mer än rättvist att vattnet går i natt ;)

Det var ju så det var med Ella, där var 5 augusti första datumet vi fick enligt det första ultraljudet vi gjorde när hon var 7+3 dagar och vattnet gick 01.38 den 6 augusti. Så om lillasyster är lika flink och precis som storasyster så är det alltså i natt det sker!

Så vi får helt enkelt hålla tummarna! Och mendans vi gör det kanske ni kan gissa vad jag ska tillbringa dagen med att göra? Prison Break så klart! I natt har jag till och med drömt om det . . Min hjärna börjar nog tappa verklighetsuppfattningen!

20130106-221503.jpg

20130103-234523.jpg

Jag har suttit och klockat värkar sedan 21.58, egentligen gjorde jag det bara för skojs skull eftersom att dem kom så regelbundet men nu har det gått 1,5 timma med samma mönster. Så sedan dess är det ungefär 2-2,5 minuter mellan varje värk och en värk håller i sig i 1 minut. Är inte det ganska bra, alltså som att vi är på gång? Känns ungefär som att någon gör tusen nålar på mig där nere. Haha det är detta som är det jobbiga, att man tror att det startar men så är det bara lite ”magövning” som går över efter en stund.

Jag var ju på det sista rutinultraljudet igår och hon sa att huvudet var väldigt långt ner och det är ju bra så kaaanske lillasyster kommer snart?

Nae dags för mig att försöka sova, skulle det vara så att det är idag det sker så måste jag samla energi pronto!

20130103-205907.jpg

Idag var första dagen som jag faktiskt kunde andas ut och känna att jag var ledig sedan min mammapermisjon startade den 21 december, jul och ledighet kom liksom i mellan. Så hela dagen har tillbringats i sängen tillsammans med guttaboysen i Prison Break, åh det är ju så bra!

Nu ligger jag här igen med sammandragningar, magen är stenhård och gör ont, inte jätte ont men ändå ganska ont. Jag vill bara att allt ska sätta igång för vi alla tre längtar så efter lillasyster. Samtidigt som jag absolut inte har det där ”behovet” av att städa, gå på tur, hoppa runt bara för att försöka sätta igång allt. Den här gången vet jag bättre, hon kommer när hon kommer och jag tar vara på minsta lilla minut som jag får vila eller sova för jag minns hur trött jag var sista gången, över 2 dygn utan sömn i tillägg till en förlossning satte sina spår.

Men det är ju det som är så häftigt, vad kroppen klarar. När man har kämpat i flera timmar med smärta och känner att man dör om man inte får sova, då kommer dem där krafterna som man absolut inte visste att man hade, man tar sig igenom det och ut kommer det allra finaste man någonsin kommer att få, en del av mig och en del av Jonas. Och så hamnar man plötsligt i den där bubblan efteråt och man har inte en tanke på att sova, utan bara se på det där lilla nurket.

Åh jag längtar ♥

20121229-174933.jpg

Den där jag-håller-på-att-bli-sjuk känslan har intagit min kropp igen men jag är faktiskt inte trött på att vara gravid, som jag var med Ella, men jag tror verkligen att min kropp är det. Ont över allt och känner mig väldigt tung (inte så konstigt när jag har gått upp 18 kilo haha) och det tar ju helt klart på kroppen med all denna förändring som den går igenom. Visste ni att det tar ca tre år innan bäckenet har återställt sig helt efter en graviditet? Så när kroppen nästan var färdig efter graviditeten med Ella så utsatte jag den för det igen.

Och min kropp förbereder sig verkligen för vad som komma skall, idag har jag haft konstanta sammandragningar (som inte gör ont), där magen bara blir hård, just för att träna inför dagen med stort D. Konstigt det där alltså med kroppen, hur den kan förstå allt.

20121227-213640.jpg

Jag var hos jordmor/barnmorskan idag och fick två glada nyheter, den första var att mitt blodvärde har stigit och som jag har ”kämpat” för det de här två veckorna och äntligen så fick jag se resultat!

Den andra glada nyheten var att huvudet har fäst sig, det behöver ju inte säga så mycket egentligen, men för min del som bara har +- två veckor kvar så betyder ju det att det inte är så långt tills det händer något här.

I tillägg så har jag känt så här och så här. Jag har haft konstant ont i nacken, ögonen, huvudet och ryggen sedan ett tiden idag, känns precis som dagen innan vattnet gick med Ella, precis som att jag håller på att bli sjuk. Men så kan det faktiskt vara så att jag håller på att bli sjuk med. Sedan i måndags natt har nämligen Ella haft hög feber och slemhosta och det är ju inte helt omöjligt att jag har blivit smittad. Om inte annat så blev jag nog smittad när vi var på legevakten idag, fyyyy jag fick nästan total panik, alla hostade och jag bara kände hur alla bakterier hoppade på mig där inne.

Så jag vet inte helt vad som är värst, att födseln snart är nära (alltså jag vill ju så klart men samtidigt blir man ju nervös inför allt) eller att bli sjuk nu så här i slutet av graviditeten?

Så vi får helt enkelt se, om det är samma ”sjukdom” och händelseförlopp som var när vattnet gick med Ella så hör jag säkert av mig runt två tiden i natt och berättar att jag sitter på toa och läcker vatten. Om inte så kommer jag och beklagar mig om en helvetes förkyldning ;) Vi får bara vänta och se helt enkelt!

Idag går vi in i vecka 39, 38+0. Så + – 2 veckor kvar tills lillasyster kommer, väldigt väldigt nära med andra ord. Åh som vi längtar nu ♥

Här har lillfröken fått öppna lite paket redan, det ligger som vanligt allt för många till henne under granen så vi tar det lite pö om pö. Jag, Ella, mamma & pappa ska åka ner och fika hos Jonas som jobbar några timmar idag, sedan blir det att hämta upp min bror, vänta på besti, tante Leni & Curly, äta ribbe som är typiskt norsk på julbordet (även om ingen av oss är helt norska haha ;) ), sedan tror jag allt att jultomten kommer hit och någonstans där i mellan ska vi så klart se på Kalle Anka och hans vänner!

Jag önskar er alla en riktigt god jul och att ni njuter och får en fin dag och kväll! Ta hand om varandra ♥

. .  Borde man alltid vara! Haha!

Aldrig någonsin har jag gjort så mycket juligt i köket förut som jag har gjort denna julen och det enda jag tror att jag kan skylla på är faktiskt graviditeten. Och kanske speciellt för att jag är just i slutet då det enda jag gör (i den mån jag kan så klart) är att laga mat, baka, pyssla och städa och jag tycker att det är kul! Jag har bland annat bakat eget julgodis, bröd, lussekatter, 2 julskinkor, köttbullar & tomtegröt, något jag nog aldrig har gjort innan. Vi får bara hålla tummarna för att detta håller i sig även efter jul och när lillasyster har kommit ut.

Annars är det soft här hemma, Jonas jobbar så jag och Ella har bott i våra pyjamasar hela helgen men det är snart dags att hoppa ur dem så att vi får ta oss ett julebad ;) Mamma och pappa är på väg upp nu och ikväll ser det ut som att min bror också kommer hit och då blir det uppesittarkväll med bingolotter, det kan ju inte bli annat än kos!

Nae nu ska jag och lillfröken styra upp oss själva här, ha en fin lille julaften eller dan före dopparedan ♥

20121218-133414.jpgI morses kunde jag inte annat än att skratta åt mig själv, övertrött, tjock och orörlig ❤

Ingen bebis än men natten har varit tuff. Jag har haft mensliknande värk i nedre delen av magen och magen har haft sammandragningar ungefär var 5:e minut. Så jag har knappt sovit en minut i natt men vid sex-sju i morses så avtog det.

Jag kom fram till att jag inte har någon ångest för själva födseln mer än att jag kanske har trott lite för mycket på att allt kommer att starta samma som med Ella, först gick vattnet sedan började värkarna trappas upp och sen kom hon. Men i natt så kom jag på att kanske det är så här det startar, bara med värkar och vattnet går precis innan hon ska ut eller akut kejsarsnitt? Man vet ju aldrig. Alla födslar är ju olika men förhoppningsvis går denna lika ”smidigt” som med Ella och är över på några timmar.

Men det jag fick ångest för i natt är Ella, tänk om vi hade behövt åka in i natt, då känns det som att vi inte har pratat och förklarat tillräckligt för henne. Samtidigt så vet vi ju inte själva när eller hur det sker så vi kan inte förbereda hur mycket som helst heller. Åh så mycket svårare det är när man redan har en liten här hemma, en liten som faktiskt är väldigt stor och förstår så otroligt mycket ❤

20121218-134850.jpgÄlskade lilla stora skatt ❤

20121217-220717.jpg

Jag har haft ett otroligt sug efter att få se på Prison Break hela dagen idag, om man kan få cravings på serier när man är gravid så har jag absolut fått det haha. Jag har helt glömt hur bra det är, fem år sedan jag såg det sist.

Men anledningen till att jag faktiskt bäddade ner mig och stillade min Prison Break hunger just idag är för att jag från 18-19 tiden har haft sammandragningar/ förvärkar, dem är inte speciellt onda (om man jämför med dem som kommer när det verkligen gäller haha) men dem känns och jag fick andas mig igenom en värk när jag reste mig upp för en stund sedan och det känns mest på höger sida av någon konstig anledning?

Som tur är ska vi på rutinultraljud i morgon, dem följer upp mig och mini extra eftersom att Ella var så liten när hon föddes, det känns väldigt tryggt även om lillasyster är helt normal och större än vad Ella var så är det bra att dem tar det på allvar. Så skulle värkarna hålla i sig till i morgon så kan dem ju checka om saker och ting är på gång.

Men jag ska knipa, som sagt, allt efter 31 januari är okej ;)

20121217-220752.jpgTänk att det snart ligger en liten bebis här igen ❤

20121217-091206.jpg

Så var min sista jobbvecka här, sedan ska jag vara hemma i ett helt år, gaalet! Och som sagt jag känner att det är på tiden, mitt bäcken gör ont bara på dem här få timmarna som jag har varit vaken, kroppen börjar verkligen bli redo för förlossning!

Jag ska in till centrum nu men Jonas ringde precis och sa att det är totalt glashalt så idag gäller det verkligen att köra försiktigt, snö och regn är ju aldrig en bra kombo!

Så kör och gå försiktigt idag allesammen!

Är det inte helt galet hur nära det är nu? Jag är idag 35+3, alltså 35 veckor och 3 dagar på väg och inne i vecka 36. Bara 4 veckor och 4 dagar kvar om jag räknar ifrån första dag i sista mens, räknar vi från ultraljudet så är det en extra vecka, men jag hoppas på att lillasyster håller sig till första datumet och inte går över tiden ;) Sedan kan det ju hända att hon kommer tidigare, vilket jag inte hoppas, jag vill verkligen ha det där 2-3 veckorna att vila upp mig. Jag börjar känna att det inte är långt kvar nu, har fått en smärta som kan liknas vid att få en kniv upp i mellan benen, alltså väldigt oskönt, men ett tecken på att vi börjar närma oss de där 40 veckorna i alla fall.

Jag har haft sån tur som har kunnat jobba hela vägen, det har så klart varit otroligt tufft en del dagar då jag har jobbat för två personer sedan augusti och kroppen verkligen har känt av det, men jag har bitit ihop för jag är inte den som är den och sjukskriver mig i första taget trots att jag har haft otroligt ont i både mage och rygg en del dagar. Men jag vet också vart mina gränser går och har så klart inte utsatt mig för mer än det jag klarar, jag har balanserat det väldigt bra. Och jag är stolt över att jag har gått runt och jobbat 200% i 36 veckor med det där lilla livet som snart ska komma ut.

Och det börjar kännas lite skummelt nu faktiskt, att vi snart har en till liten här som ska ha massa uppmärksamhet. Jag är spänd på hur det kommer att gå med Ella och lillasyster. Ella är väldigt känslosam, kärleksfull och väldigt glad i små barn och jag har inte den minsta tron på att hon kommer att bli världens bästa och snällaste storasyster men jag undrar så klart hur det kommer att gå med svartsjukan när det inte är henne allt handlar om längre. Samtidigt är jag så glad att hon är så så pass stor som hon är, hon förstår, vill ha förklarat, kan ta på sig och vill väldigt gärna hjälpa till och så klart kommer det att vara en stor lättnad. Men det är ju också alla andra rutiner som ändras, en som ska bytas blöja på, en annan som ska på toa, en som ska ammas, en annan som ska ha frukost, påklädning av två och så natta tiden så klart. Men man kommer så klart in i det och kommer inte att komma ihåg hur det är att bara vara tre, men till en början blir det nog en väldig omställning men som tur är pratar både jag och Jonas om det redan nu och det är det viktiga, att vi håller ihop i alla fall!

Och så klart tänker jag mycket på vad det är för en liten som ligger där inne, kommer hon vara lik Ella med ljust hår och blåa ögon? Kommer hon har vara lika fantastisk på nätterna som Ella var? Undra om dem kommer att bli lika på sättet Ella och lillasyster? 1000 frågor som jag kommer att få svar på om inte allt för länge.

Åh vad vi längtar efter lillasyster nu men som Ella säger ”Først kommer julenissen, sedan kan lillesøster komme!” ;)

Inte så jätte bra bilder men jag ville bara visa er mina fina klänning ifrån Gina Tricot som jag hade på mig i helgen. Det har absolut inte varit lätt att hitta en klänning nu när magen är så stor. Varför i hela fridens namn är det ingen som tänker på att gravida också vill vara fina även om vi har en stor mage?! Jag tycker att det är så sjukt tråkigt, HM är i stort sätt det enda stället som har kläder till gravida om man nu inte vill handla på nätet, vilket jag inte är så glad i och så har jag heller inte stor lust att lägga massa pengar på kläder som jag bara kan ha i ett par månader. Men såå tråkiga kläder dem har, basplagg ja dem funkar men alltså som min mamma sa ”inte ens jag vill ha det på mig”. Jag förstår verkligen inte, nu är det världens babyboom dom hade kunnat tjäna massor på oss gravida.

På Gina Tricot har jag hittat en del under graviditeten men så blev magen förstor så då funkade inte det heller. Men som sagt efter mycket letande hittade jag i alla fall den fina klänningen med paljetter överst och så är den kort fram och lång bak, så fin! Att få pynta sig (ehh vi hade 10-15 minuter på oss att göra i ordning oss, så så här snygg har jag nog aldrig blivit på så kort tid ;) ) och till och med gå med högklackat var så kul och jag är så glad för att jag fortfarande känner mig fin trots stora magen, men precis som med Ella så har jag turen att bara gå upp det jag ska och det sätter sig bara på magen och brösten. Så om mini ligger kvar så länge som hon ska så tar jag nog på mig den både på jul och nyår, så det får bli ett tips till er som precis som jag har svårt att hitta något fint nu i juletider!

© 2013 Malin Suffusion theme by Sayontan Sinha