Blev lite lyckligare efter att ha suttit här i fem minuter!
Haha jag sitter med världens största leende här när jag ska börja skriva om min helg, eller ne inte helg för den har jag redan skrivit om, utan min söndag-måndag-tisdag.
Ni förstår det var ”snöstorm” natten till söndag och det engelsmännen kallar snöstorm var ca 10 cm snö haha. Så klart dem är inte vana, men ändå. I vilket fall som helst så körde Lee mig till flygplatsen och det gick väldigt bra trots att det hade varit ”snöstorm”. Jag gick in och såg världens längsta kö men tänkte att det säkert var folk som skulle checka in, så jag gick förbi och checkade in min väska medans jag hörde att någon från Ryanair prata om att we can’t do anything, we just have to wait, I’m sorry och jag tänkte så klart att det handlade om den där kön och gick till säkerhetskontrollen. Problemet var bara att den oändliga kön var för att komma in i säkerhetskontrollen.
Jag ska försöka göra denna historia så kort som möjligt, men det är ganska så omöjligt. Jag stog i kön i 1 & 1/2 timma och kom kanske 1 meter fram och när jag hade 10 minuter kvar innan ”gate closing” så bad jag ett äldre par passa på mina väskor så att jag kunde fråga en snubbe om vad jag skulle göra. Han sa som alla andra I don’t know, I can’t help you, I’m sorry . . Så jag sprang runt till början av kön och fick höra att på grund utav ”snöstormen” så hade inte personalen kunnat komma på jobb. Väldigt konstigt eftersom att alla resenärer verkar ha klarat det?
Oavsett så gav jag inte upp utan satte på musik och stog och trängdes med alla andra i 4-5 timmar till. När jag väl kom igenom säkerhetskontrollen så tittade jag efter mitt plan men det stog inget om det, alla andra stog det att dem var försenade eller inställda. Och där och då tappade jag livslusten lite och satte mig på Starbucks och kollade hundra gånger till vad det stog om mitt plan men det stog ingenting. Så då gick jag till informationen och dem kunde inte se något på sina papper så dem var tvungna att checka datorn där det stog att mitt flyg hade gått, haha och fram tills dess så hade jag verkligen haft en liten gnutta hopp om att det inte hade gjort det eftersom att jag ändå hade checkat in och jag träffade flera andra som också skulle med det flyget.
Som tur var så hade dem lämnat kvar min resväska så jag fick hämta den och ställa mig i världens längsta kö till Ryanair. När jag hade stått där i en timma så kom det fram en norsk kille som undrade om det var Ryanair kön och jag sa att han kunde ställa sig jämte mig eftersom att det säkert var två timmars kö efter mig.
Han reste tillsammans med en kompis, dem hade träffat en tjej som bodde i London, en kompis till dem och hans flickvän och jag hade träffat ett par så totalt var vi 8 stycken som delade skift, 30 minuter två och två stog vi från klockan 13 och när man inte hade skift så satt vi och spelade kort och blev bästisar och bundisar. För att få reda på vid 19-20 att det inte var Ryanairs fel så dem kunde inte betala nya biljetter HAHA, suprised?! Not so much, men där och då var jag så trött att jag snällt bara bad honom att boka första bästa flyg hem, vilket var på tisdag morgon.
Hon som bodde i London erbjöd sig att vi kunde bo hos henne så ett gäng på totalt sex stycken åkte hem till henne men vi kom fram till att vi hellre skulle boka hotell och vi hittade en hel lägenhet (kommer inte ihåg namnet nu mer än Tommy oh något indiskt, men lägenheten var så sjukt fräsch och billig och ett ställe jag absolut kommer att bo på om jag åker till London fler gånger) som vi alla bodde i.
Och det som är så kul med allt det här som jag har skrattat åt hundra gånger under dessa dagarna är att sex helt random personer, eller killarna var kompisar, ett par och så jag och M som reste ensamma har haft så sjukt kul utan att känna varandra överhuvudtaget. Och jag vet verkligen inte vad jag hade gjort om inte förste man hade kommit fram till mig?! Stå där ensam i sex timmar. Man bara måste älska spontanitet och skift haha. Jag fick i alla fall se London och fann dem allra skönaste människorna och joinade dem ända fram tills vi flög hem igår.
Åh herregud jag blir verkligen lycklig i hela kroppen när jag tänker på hur kul vi har haft haha. Tack gänget för att ni gjorde mina dagar!
Jag osminkad och så sjukt nöjd med mina nya ögonbryn, jag både ser och känner mig mycket piggare!
). Jag och Danielle har suttit uppe och pratat allt för länge, speciellt för hennes del som har en liten mini att mata om nätterna, men det är verkligen värt det. Herregud vad vi har mycket att prata om och det är så tråkigt att man bor så långt ifrån varandra samtidigt som man verkligen tar vara på den tiden vi har.
