En sak är säker och det är att jag ska byta fastlege till hela familjen, eftersom att alla tre har samma.
Jag och Ella kom oss iväg till legevakten, efter skrik, gråt och tårar från både mig och henne, just för att jag är otroligt trött och sliten själv och i tillägg så gör det så ont att se Ella ledsen och att hon inte förstår att vi måste till doktorn (vilket jag förstår hon är ju bara 2,5 år) men vi kom oss iväg och det gick lite bättre hos doktorn idag i alla fall, vi var hos en annan då vår doktor inte var där. Vilket var bra. Efter att dagens doktor hade tittat i Ellas hals så sa han ”Hon må ha penicilin men det er egentli ikke bra å ta det for mye, men hade det sett sån ut i våres hals så hade vi hatt sinnsykt vont”, så nu blev det en ännu starkare kur än den hon hade sist. Och just därför ska vi byta doktor för på en dag kan det omöjligt ha gått ifrån ”lite slem i halsen” till en så allvarlig halsbetennelse att hon måste ha en ännu starkare kur.
Samtidigt kan jag inte förstå hur jädrans stark våran lilla skrutt är, hon klagar aldrig, hon har inte sagt ett pip om att hon har ont i halsen och ändå ser jag ju att mandlarna nästan går helt ihop. Och hon har haft hög feber nästan hela dagen och alla vet ju hur öm man är i hela kroppen, ändå skulle hon gå helt själv när vi skulle hämta ut penicillin och sedan ville hon köpa bulle. Det enda hon har sagt är att hon har ont i pannan och jag tippar på att hon menar att hon har ont i huvudet men som tur är så har hon varit duktig på att dricka i alla fall.
Så nu ligger hon här jämte mig i sängen å sover och rycker till i mellanåt å säger Jeg datt, så jag tror att hon har såna typiska feberdrömmar som jag alltid får, eller som dem flesta får? Att man bara ramlar i drömmarna eller har dem värstaste mardrömmarna. Stackars lilla Ellingsen vår, jag bara önskar att vi alla men framförallt att Ella kunde få vara friska mer än med 2-3 veckors mellanrum.